De gamla kyrkstallarna och Madesjö kyrka från söder. Fotot är sannolikt taget på 1890-talet.

Sven Olofsson i Köpstaden (1659/1660 - 1730)

Bonde, kyrkvärd, ålderman, nämndeman, häradsdomare och riksdagsman. Sven Olofsson var en sockenpamp på sin tid. Nu är vi några inom Kalmar Läns Genealogiska Förening som 2013 gav oss på arbetet med att kartlägga Sven Olofssons och Karin Persdotters ättlingar. Vår geografiska utgångspunkt är Köpstaden, Madesjö socken, Södra Möre härad, Småland.

Sven Olofsson gifte sig 1682 i Madesjö med Karin Persdotter (ca 1658 - 1739). Karin Persdotter avled i Köpstaden, Madesjö.

Deras barn:

Ingrid Svensdotter. Född 1683 i Köpstaden, Madesjö. Död 1738 i Jonsryd, Madesjö.

Per Svensson. Född 1686 i Köpstaden, Madesjö. Död 1695 i Köpstaden, Madesjö.

Israel Svensson. Född 1688 i Köpstaden, Madesjö. Död 1690 i Köpstaden, Madesjö.

Israel Svensson. Född 1690 i Köpstaden, Madesjö. Död 1752 i Köpstaden, Madesjö.

Kerstin Svensdotter. Född 1693 i Köpstaden, Madesjö. Död 1706 i Köpstaden, Madesjö.

Karin Svensdotter. Född 1697 i Köpstaden, Madesjö. Död 1782 i Västra Resebo, Madesjö.

Olof Svensson. Född 1700 i Köpstaden, Madesjö. Död 1764 i Blomkulla, Madesjö.

Per Svensson. Född 1703 i Köpstaden, Madesjö. Död 1778 i Stora Gangsmad, Madesjö.

Nedanstående text är hämtad från materialet "Byar och gårdar i Madesjö, Oskar och Örsjö", av Folke Petersson (1907-1996). Texten är behäftad med ett eller flera sakfel men har här återgetts i oförändrat skick. Här nedan har återgetts en del av den text som redovisas under byn Köpstaden i Madesjö socken. Folke Peterssons material i sin helhet finns att tillgå via Nybro Bibliotek eller Kalmar Läns Genealogiska Förening.

Nedan Sven Olofssons anfäder enligt Folke Petersson.

Sven Olofsson (ca 1660-1730)

Olof Svensson (Sven Olofssons far)

Sven Ingemundsson (Sven Olofssons farfar)

Ingemund i Ljusaberg (Sven Olofssons farfars far)

"År 1571 upptogs en extra skatt för att lösa ut fästningen Älfsborg från danskarna. Var och en måste deklarera sina tillgångar, och deklarationen underskrevs och bekräftades av kyrkoherden. I denna deklaration förekommer ett nytt namn på brukaren av Köpstaden. Per Larsson deklarerade ett innehav av 5 marker koppar (ungefär 1,5 – 2 kg), 2 kor, 2 treåriga ungnöt, 2 ettåriga dito, 1 svin och 1 häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 4 mark ½ öre, dvs 32 ½ öre. Gården var tydligen ganska liten! Per Larsson kom att bruka Köpstaden under lång tid. Han var en ansedd man i Madesjö och var 1590-1592 kyrkovärd i Madesjö tillsammans med Per Bondesson i Hagnebo. De är de första kända kyrkovärdarna i Madesjö. Som kyrkovärdar var de befriade från att erlägga tionde till Kronan, en förmån som Johan III hade beviljat.

År 1600 var Per Larsson fjärdingsman för Gangsmads fjärding. Som sådan var han befriad från dagsverken till Kronan. Allt vittnar om det förtroende han åtnjöt i socknen. År 1601 upptogs en extra skatt grundad på självdeklaration. Den kallades ”rumpeskatt”, eftersom husdjursinnehavet skulle deklareras. Per Larssons deklaration lyder som följer: oxar - 1 par, kor - 3, sto -1, säd 3 tunnor. Som synes kan han ej ha varit särskilt förmögen. Men tiderna var hårda, betydligt hårdare än under Gustav Vasas senare regeringstid, som alltmer kommer att framstå som ”den gamla goda tiden”, på grund av den av en hela Europa omfattande inflation förorsakade sänkningen av levnadsstandarden. En bonde hade det betydligt bättre ställt under Gustav Vasas än under Gustav II Adolfs regering, vilket dock ej kan skyllas på den senare! Företeelsen var internationell.

Per Larsson fick uppleva Kalmarkriget utan att det tycks ha satt några djupare spår: hemmanet finns ej med bland de talrika ”ödeshemman”, som kriget lämnade efter sig. Han var själv för gammal för att deltaga men från 1612 måste han underhålla en knekt Olof i Köpstaden på gården. Denne Olof hette Ingemundsson i efternamn och honom skall vi träffa på i fortsättningen. På hemmanet vilade nu följande avrad: 1 öre 6 penningar i kontanter, s.k.städslepengar, som betalades var sjätte år - ½ mark, det vill säga 4 öre, fodernötpenningar - 3 mark, det vill säga 24 öre, korn - 1 skäppa, smör - ½ lispund, näver - 1 packe, dagsverken - 4 stycken. Som synes hade nya avgifter tillkommit efter år 1561. Denna avrad betalades av Olof, när han icke var i tjänst. Olof Ingemundsson befordrades redan 1614 till ” Wacht-Mester”, ett slags underofficer i Sven Håkanssons knektfänika och betalade till den nya Älfsborgs lösen 1½ koppardaler och 2 ¼ silverdaler. Sverige hade både koppar- och silvermyntfot denna tid. Som ”Wacht-Mester” hade Olof 4 tunnor spannmål i lön. Olof var son till Ingemund i Ljusaberg och skulle bli en Madesjö sockens förtroendeman.

När Ingemund dog omkring 1620 flyttade Olof till Ljusaberg som nu räknades som ½ hemman medan brodern Sven Ingemundsson från detta år brukade Köpstaden. Sven Ingemundsson blev 1624 länsman i Madesjö och fick genom kungligt brev den 12 maj 1625 ett kronohemman i Gangsmad ”norra gården, kvitt och fritt för vissa och ovissa utlagor, oss på behaglig tid.” Det innebar, att han fick bruka Gangsmad fri från de stående skatterna och från eventuella skatter så länge han gjorde Kronan tjänst som länsman. Orsaken till detta nådesvedermäle var säkerligen att han hjälpte Sven Håkansson att slå ned knektmyteriet i Södra Möre, det så kallade Jödde Stims uppror, vid påsktiden 1624. Sven Ingemundsson fick genom denna donation en stark ekonomi, han blev rik. Man kan i 1633 års mantalslängd se, att han hade 5 personer i hushållet och redovisade 10 tunnor korn i tillgångar, vilket endast tre andra bönder i Madesjö kunde visa maken till. Hans bana som länsman i Madesjö slutade snöpligt. Vid tinget den 15 och 17 april dömdes han för att ha tagit mutor till att böta 40 mark efter 2 kap i Tings-balken samt att för doldsmål böta 40 mark kopparmynt efter 7 kap i Tjuvabalken. Vid tinget den 19 april fälldes han till 40 mark i kopparmynt ”för han hade gjort enkian i Hagnebo wåldhe”, han avsattes från sin länsmanstjänst och förlorade även sitt hemman i Gangsmad. Han torde dött 1643, då i testamente efter honom gavs den betydande summan av 2 riksdaler.

Köpstaden brukades under året efter Sven Ingemundssons död av änkan, men redan 1645 hade sonen Olof Svensson med hustru övertagit hemmanet. I mantalslängderna förekommer de ända till 1686, men från 1662 fanns ännu en brukare, som hette Carl i Köpstaden. Han försvann dock efter 1672. Olof Svensson spelade ingen större roll i Madesjö, även om han var medlem av kyrkans nämnd 1654. Han förekommer mycket ofta i kyrkans räkenskaper som frikostig donator till denna. Hans son Sven Olofsson skulle komma att spela en desto större roll. Han gifte sig 1682 med Karin Persdotter, var ålderman för Madesjö 1709 och kyrkovärd sannolikt mellan 1709 och 1715. Sin största insats gjorde han dock vid häradsrätten både som nämndeman från 1695 och till sist som häradsdomare och som stridbar part i många tvister. Jag har skildrat Sven Olofsson i Köpstaden i ett avsnitt i Madesjö sockens historia. Hans syster Kerstin vigdes den 30 juni 1686 vid Per Jonsson i Transtorp. Han fick åtminstone en dotter, Brita, född 1683, och tre söner: Per, född 1686, Israel, född 1688, och Olof född 1700.

I 1717 års mantalslängd är Köpstaden uppdelad på Sven Olofsson och sonen Israel. Efter Sven Olofssons död blev det tvist om fördelningen av arvet. Sönerna tycks ha varit lika stridslystna som fadern! Ett flertal processer mellan bröderna ägde rum under förra hälften av 1730-talet.

I 1731 års mantalslängd innehade var och en av de tre sönerna 1/3 hemman i Köpstden, men snart flyttade den äldste sonen Per Svensson till Gangsmad, medan Israel och Olof delade Köpstaden, som alltså nu bestod av två brukningsdelar.

Israel Svensson var född 1688. Hans hustru hette Maria Philipsdotter från Östra Bondetorp. De hade sonen Per Israelsson, f 1728 och gift med Anna Nilsdotter, som var född 1720 och således äldre än mannen. Per Israelsson upprätthöll släktens traditioner och var ålderman i Madesjö åren 1780 –1791. Per Israelsson och hans hustru fick fyra barn, av vilka sonen Israel Persson övertog gården. Han var född 1762, och ingick 1783 äktenskap med Cathrina Petersdotter med vilken han fick två döttrar. Lena, f 1786, stannade på gården och blev gift med Olof Persson, f.1788. De flyttade senare till Idehult. Den andra dottern, Stina Cajsa Israelsdotter, var född 1795. Hon blev gift med Jonas Svensson, född 1794."

ur materialet "Byar och gårdar i Madesjö, Oskar och Örsjö", av Folke Petersson (1907-1996).